Ändrade statliga byggnadsminnen
Fortifikationsverket har fått tillskott i vårt fastighetsbestånd av fler statliga byggnadsminnen. I slutet av mars beslutade Regeringen om ändringar i de båda statliga byggnadsminnena Revingehed utanför Lund och Kavallerikasern i Stockholm.
Ridhuset vid Kavallerikasern. Konstverket ”Kokard” av Mathilda Fahlsten och Cecilia Aaro. Foto: Sten Jandin.
Vid Kavallerikasern har byggnadsminnet utvidgats med exteriört skydd för f d proviantförrådet, i dagligt tal kallad ”russinladan”, uppförd 1916, ridhuset uppfört 2014 samt köksdelen till den tidigare skyddade militärrestaurangen uppförd på 1890-talet. Ridhuset blir därmed den modernaste byggnaden i Fortifikationsverkets bestånd som skyddas som statligt byggnadsminne.
Sjukhusbyggnaden vi Revingehed. Foto: Ingela Andersson.
I Revingehed har en sjukhusbyggnad från 1895 lagts till och skyddsområdet för byggnadsminnet anpassats för att bättre motsvara vad den utpekade kulturmiljön.
Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet.För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställer regeringen särskilda skyddsbestämmelser för varje byggnadsminne.
Nu kommer Riksantikvarieämbetet ta vid och föreslå nya reviderade skyddsbestämmelser för byggnader och markområden vilka fastställs efter remiss till Fortifikationsverket. Skyddsbestämmelserna anger i vilken omfattning mark och byggnader är skyddade. Det vanligaste för en byggnad är att fasader, stomme och planlösning skyddas. Markområdena skyddas oftast mot förändring av karaktären och vilket även innebär att nya byggnader inte får uppföras utan tillstånd från Riksantikvarieämbetet.