Här är de fyra nomineringarna till Fortifikationsverkets arkitekturpris 2017. Vinnaren avslöjas på Arkitekturdagen den 22 november. Boka gärna in dagen i kalendern för en spännande dag kring temat ”Att bygga för förvaltning – gestaltning för förvaltning”.
– Fortifikationsverket delar vart tredje år ut ett arkitekturpris. I november 2017 delas priset ut för åttonde gången, berättar Hans Bergenståhl, Verksarkitekt.
Syftet med Fortifikationsverkets arkitekturpris är att genom att lyfta fram goda exempel utveckla den militära byggnadstraditionen och inspirera till god arkitektur i försvarsfastigheter. Juryn består av Fortifikationsverkets arkitekturråd samt en representant från Försvarsmakten.
De nominerade objekten är:
Från magasin till en plats för konst
Sedan 2010 är Havremagasinet i Boden en av Sveriges största konsthallar. Här visas utställningar med lokal kulturhistorisk förankring, tillsammans med samtidskonst på internationell nivå. Magasinet ritades av Erik Josephson 1911 för förvaring av foder till garnisonens alla hästar. De är nu borta. Kvar står en magnifik byggnad som entusiastiska lokala krafter omvandlat till en mötesplats.
Havremagasinet är en unik byggnad uppförd i en träbyggnadsteknik som saknar sin like och som man sällan ser idag. Anpassningen till konsthall är ett bra exempel på hur man med relativt enkla medel kan utnyttja kvalitéerna i byggnaden. Upprustningen är varsamt gjord och med respekt för det gamla huset. Den nya utvändiga entrén är skickligt utformad och utrymningen vällöst. Projektet visar också på byggnadens flexibilitet, att den enkelt kunnat anpassas till nya behov utan att förlora sin ursprungliga karaktär.
Hyresgästen, Länskonsthall Boden, är mycket nöjda och menar att man för sin verksamhet inte kunde få bättre lokaler. Den återhållsamma anpassningen av byggnaden till sitt nya innehåll har även tillgängliggjort ett unikt byggnadsminne för en större allmänhet. Konsthallen har, på sin korta tid, vitaliserat konstlivet på orten och blivit en attraktion som drar många besökare varje år.
Ett fort i betong som växer upp ur urberget
Längst in i Gullmaren, vid basen i Skredsvik, har en förråds- och logistikbyggnad för insatsmaterial till Röjdykarna byggts. Den enkla betongvolymen har en monumental massivitet och ligger spektakulärt placerad i sitt landskap, inskjuten på en hylla vid kajen och synlig från långt håll.
Den trånga tomten, mellan havet och den branta bergväggen, har gjort att huset blivit smalt och högt för att rymma lokalprogrammet. Byggnaden har en sparsmakad estetik med en återhållen, nästan summarisk, volym i obehandlad betong, som ett stenblock som lagts på kajen. I sitt exponerade läge blir den en representativ symbol för hela anläggningen. Takvåningens indrag skapar en välfunnen artikulering i en annars strängt förenklad form. De asymmetriskt placerade, små fönstren bidrar till det fortifikatoriska uttrycket. Betongens gråa färg samspelar vackert med klipplandskapet och utformningen ger byggnaden en välgörande integritet.
Det smala huset till trots har verksamheten fått väl anpassade lokaler för sin verksamhet där platsens nivåskillnader utnyttjas för att få ett rationellt flöde i lokalerna. Detta projekt visar att det är möjligt att skapa en välfungerande logistikbyggnad utanför de traditionella ramarna.
Ett resligt torn tar plats på den gamla heden
Från ett flygledartorn skall man ha uppsikt över alla plattor och banor där flygplanen rör sig. När den nya helikopteretableringen byggs i Ronneby behöver därför flygledningsfunktionen flyttas samtidigt som flygledarna ges en bättre miljö. Det nya tornet är resligt och intar sin plats i fältets kant med en självklar pondus och spänst.
Flygledartornet får en huvudroll i ensemblen som bildas av hangarer och andra stödfunktioner för JAS-flygplanen och utgör ett nytt signum för hela anläggningen. Byggnadens enkelhet och rättframhet gör att det på den flacka Bredåkraheden avtecknar sig som ett utropstecken.
Byggnaden har en väl sammanhållen materialpalett där de vertikala slitsarna understryker tornets reslighet. Med en lätt vridning av tornet i förhållande till lågdelen blir det läsbart och ger tornet en självständighet där det landar i byggnadens kontorsdel.
Det nya tornet är välkomnat av personalen och ger dem goda förutsättningar att bedriva sin viktiga uppgift med en god överblick över flygfältet och omgivande områden.
Ett torn som stolt reser sig ur den norrländska tallskogen
Flygbasen i Vidsel, i Norrlands inland, ligger på en sandhed omgiven av gles tallskog. Där har ett nytt flygledartorn tagits i bruk under sommaren 2017. Det är en robust byggnad som tar för sig och samspelar väl och med det storskaligt böljande landskapet, en karaktärsfull symbol för hela flygbasen. Byggnaden är konsekvent genomförd på alla nivåer, från de olika storlekarna på fasadens fibercementskivor till färgsättningen och byggnadens helhet.
Tornet och den lägre kontors- och teknikdelen är integrerade till en helhet genom den väl sammanhållna fasadutformningen. Det lite knubbiga tornet, som skjuter upp ur den lägre delen, har fått en form som förmedlar en känsla av stolt självmedvetenhet. Färgsättningen är kraftfull och väl anpassad till det omgivande landskapet – de lite grågröna tallstammarna mot det sprakande röda i solnedgången, de röda gårdarna eller från samiska textilier. Den lätt förskjutna symmetrin gör tornet till en gestalt med stark identitet trots det hårt funktionsstyrda programmet. Flygledartornet har blivit en egensinnig figur som andas karaktär.
Med det nya flygledartornet får flygledarna en bättre överblick över basen och dess omgivningar samtidigt som det bidrar till bättre arbetsförhållanden. Det kommer att uppskattas av nyttjarna.