Fortifikationsverkets Kulturmiljöstrategi klar

– Själva uppdraget har bidragit till att vi har fått ett samlat strategiskt förhållningssätt för hur Fortifikationsverkets verksamhet bidrar till målen för det statliga kulturmiljöarbetet.
Det i sin tur gör att vårt arbete på det här viktiga området blir lättare att styra och följa upp, kommenterar Ingela.

Syftet med arbetet är för att citera ur själva regeringsuppdraget att: ”Myndigheterna ska utarbeta ett mer samlat och strategiskt förhållningssätt till hur deras verksamheter påverkar kulturmiljö och bidrar till de nationella kulturmiljömålen och därigenom skapa bättre förutsättningar att tillvarata den potential som kulturmiljön utgör för ett hållbart samhälle”.

Det statliga kulturmiljöarbetet har fyra mål som lyder så här:

• Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas
• Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön
• Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser
• En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen

För att möta dessa mål har Fortifikationsverket tagit fram fem fokusområden kopplade till de fyra målen. Fokusområdena är:

• Samverkan – ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer bygger på en helhetssyn
• Processer – kulturmiljöfrågorna ska i högre grad integreras i vårt kvalitets- och miljöledningssystem
• Kunskapsuppbyggnad – ökad kunskap om kulturmiljöer som ett underlag för förvaltningen
• Kommunikation – tillgängliggöra kulturmiljöer genom kommunikation
• Fysisk planering – Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till kulturmiljöer på ett övergripande plan 
  

Ingela, du har drivit det här projektet sedan 2017. Kan du ge några exempel på vad Fortifikationsverket kommer att arbeta med framöver?

– Under 2020 kommer vi främst att arbeta med hur kulturmiljöfrågorna beskrivs i våra processer så att vi får en bra grund för vårt interna kulturmiljöarbete, konkretiserar Ingela och fortsätter:

– Samtidigt kommer vi att fortsätta och förhoppningsvis fördjupa den samverkan med andra myndigheter som vi har redan idag. Det handlar till exempel nätverket Arkitektur och kulturmiljö i Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare. Vi samverkar också kring hantering av statliga byggnadsminnen med Riksantikvarieämbetet och andra förvaltare av statliga byggnadsminnen.

Vilka utmaningar finns i arbetet att utveckla och bevara Fortifikationsverkets kulturmiljöer?

– Fortifikationsverket förvaltar ett i många delar levande militärt kulturarv. Den stora utmaningen i det uppdraget är att hitta nya användningsområden för äldre militära byggnader som inte längre behövs i dagens verksamhet.

Kommer det här arbetet att bidra till ett ökat fokus på våra kulturmiljöer?

– Vi har redan idag ett bra arbete med kulturmiljöer i många delar av vår verksamhet. Själva strategin kommer förhoppningsvis bidra till att vi framförallt får ett mer systematiskt arbetssätt när det gäller att hantera kulturmiljöer.

– Riksantikvarieämbetet har varit ett stöd under hela processen och kommer nu att fortsätta stödja kring hur vi kan arbeta tillsammans med andra myndigheter för att hitta synergieffekter på kulturmiljöområdet, avslutar Ingela.

Havängsdösen intill Ravlunda.