Förvaltning på djupet
I en naturskön vik i Gullmaren, bjuder Skredsvik på perfekta förutsättningar för utbildning av försvarets röjdykare. Här, inte långt från Uddevalla, finns omedelbar tillgång till de vattendjup som behövs, en varierande terräng samt väder- och insynsskydd.
Försvarsmaktens bas i Skredsvik växer. Men när röjdykare och hemvärn behöver mer plats, måste hänsyn tas till både fiske och natur – och till en ovanligt kuperad terräng.
Röjdykardivisionen gör min- och ammunitionsröjning både nationellt och internationellt, berättar Fredrik Reimer som är divisionsingenjör för 4:e sjöstridsflottiljens röjdykardivision. Hit hör också röjning av terroristladdningar (IED – improvised explosive device).
Växer och utvecklas
Skredsvik har fått en ny matsal, en kaj med kran för större RIB-båtar och annan utrustning, ett nytt rustningshus och ett nytt logistikhus där man utrustar EOD-grupperna och sköter viss vård av utrustning.
– Bland kommande uppdrag finns återtagande av driften av helikoptertankanläggningen och en ny förläggningsbyggnad med gym och plats för 60–80 personer.
Matsalen Grodan fick Fortifikationsverkets arkitekturpris 2011.
Kan inte expandera hur som helst
Området är Natura 2000-klassificerat och såväl natur- och fiskeskyddet som den kuperade terrängen är faktorer att ta hänsyn till när nybyggen planeras. Några fler asfalteringar får till exempel inte göras, eftersom dagvattnet riskerar att rinna rakt ned i fjorden vid kraftiga regn. När vändplanen utanför grindarna nu byggs om är det därför grusplan som gäller. Och de vackra gabionmurarna med grå granit som syns här och var är inte bara tänkta som utsmyckning.
– De samlar också upp vatten från slänterna som sedan dräneras i marken under stenarna, berättar Hasse Pettersson, drifttekniker på Fortifikationsverket.
Särskilda krav
Skredsvik ligger så ensligt att anläggningarna fortfarande saknar kommunalt vatten. Man producerar därför sitt eget vatten av havsvatten. Många av verksamheterna i Skredsvik ställer också särskilda krav på lokalerna. I dykklargöringshallen får till exempel inte solljus komma in, eftersom det tär på utrustningarna. Här behövs också avfuktningsanläggning och en jämn rumstemperatur. Vid förrådshållning av dykmateriel är det även viktigt med låg ozonhalt.
– I limverkstaden där dykutrustning lagas finns särskilda utsug för ångorna. Och i lokalerna där gaserna tillverkas får det aldrig bli lägre än tio grader – då går ett automatiskt larm, berättar Hasse Pettersson.
Han tycker att en av de bästa sakerna med jobbet är att ”alla känner alla”;
– Det blir korta beslutsvägar och snabb och enkel hantering av de flesta ärenden. Sedan är det kul att vara lite tusenkonstnär.
Hasse Pettersson, drifttekniker på Fortifikationsverket, bredvid reningsverket som gör havsvattnet drickbart.