Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer

Kungsholms fort - en bit svensk försvarshistoria

Kungsholms fort - en bit svensk försvarshistoria

”Där är bästa platsen att försvara oss mot dansken”, sa kung Karl XI för ungefär 340 år sen och pekade mot en ö vid det södra inloppet i Karlskronas skärgård. Här började Kungsholms fort byggas år 1680. Sedan dess har det varit bemannat och är idag ett statligt byggnadsminne. Men vägen har inte varit spikrak.

I slutet av 1600-talet byggdes även Drottningskärs kastell, på Aspö, ön intill. Tanken var att de två befästningarna tillsammans skulle skydda inseglingsleden mellan öarna. Bakom planen stod riksgeneralkvartersmästare Erik Dahlberg som föreslog en femstjärnig bastionsfästning.

Men pengarna tog slut och bygget stannade av. Först i slutet av 1700-talet stod anläggningen klar. År 1820 startade en stor modernisering och ombyggnad, och Kungsholmen fick då status som fästning.

Idag är Kungsholms fort ett statligt byggnadsminne och ingår, som en del av örlogsstaden Karlskrona, i världsarvet. Anläggningen har varit bemannad sedan den byggdes – längst tid i världen.

Spännande byggnader och en exotisk park

Den 12 hektar stora Kungsholmen är en sluten fästning med nio linjer. En av flera unika byggnader på ön, är den cirkelformade sluphamnen som byggdes 1831–1838. Murverket består främst av kalksten och har skottgluggar. Inloppet till hamnen stängdes med en port varje kväll.

Sluphamnen omges av byggnaderna Norra Redutten och Donjongen. Redutten består av yttre och inre murar där kanonerna ställdes upp. Donjongen har anpassats till terrängen och är lätt vinklad. Den nästan 2,5 meter tjocka yttermuren är byggd av huggna gråstensblock, insidan är täckt av kalksten. Mellan det norra och södra tornet finns ett så kallat ”fredstak” av trä, som lätt kunde tas bort. Dessa tre byggnader är ritade av Baltzar Cronstrand på 1830-talet och är de äldsta delarna av befästningsverket som finns kvar.

Den äldsta bevarade byggnaden på Kungsholmen är Stora Kruthuset som blev klar 1736 och fick sitt nuvarande utseende 1847. På ön finns även två mindre kruthus, ett befälshus, ett marketenteri och, inte minst, den exotiska parken som anlades på slutet av 1800-talet. I parken växer bland annat valnöt, kinesiskt tempelträd, brödgran och tulpanträd – alla transporterade till Kungsholmen av flottans långresefartyg. Dessutom finns gångar, kaserner, verkstäder och en matsal inne i vallarna och murarna.

Från avveckling till utveckling

Under hela 1900-talet användes Kungsholms fort som en del av Karlskrona kustartilleriregemente och fram till 2010 hölls viss utbildning här. I samband med att den allmänna värnplikten avskaffades, försvann det mesta av verksamheten och stora delar av fortet har stått oanvända.

Kungsholms forts framtid har varit omdiskuterad, bland annat på grund av att alla transporter måste ske med båt. En utredning 2010 visade att en avveckling skulle bli mycket dyr. Försvarsmakten beslutade att ha viss personal kvar, men ingen förbandsproduktion. Fortifikationsverket har hela tiden haft flera anställda stationerade på Kungsholmen för att ta hand om löpande underhåll och renoveringar.

År 2015 blev Kungsholms fort åter militärt skyddsobjekt och har fram till idag endast varit öppet för allmänheten via guidade turer.

Från hösten 2020 kommer Kungsholms fort användas för utbildning av värnpliktiga i Marinen. I september flyttar cirka 250 nya värnpliktiga in i den 340-åriga anläggningen. Tillsammans med övrig personal från Försvarsmakten kommer det att bli ungefär 300 personer som tjänstgör här. Det betyder nya, spännande utmaningar för Fortifikationsverket som ansvarar för att lokalerna står redo.