Gå till innehåll

Informationssäkerhet och källkritik

Informationssäkerhet handlar ofta om att skydda den information vi redan har. Men vad händer när information som vi tar emot är felaktig, manipulerad eller kommer från någon annan än den vi tror? Vad händer om informationen är äkta men presenteras i en kontext som får oss att dra fel slutsatser?Då måste vi koppla på källkritik.

Ansiktet på en AI-genererad kvinna.

Personen på bilden finns inte. Bilden är AI-genererad.

Informationssäkerhet och källkritik är två sidor av samma mynt som tillsammans skyddar oss mot hot i informationsmiljön. Tekniken kan bygga murar runt vår information, men det är ett källkritiskt förhållningssätt som avgör om vi öppnar dörren för hoten.

2026 års informationssäkerhetsmånad fokuserar därför på det moderna hotlandskapet där generativ AI kan göra desinformation och bedrägliga metoder för social manipulation extremt övertygande.

Vad väljer du att lita på?

Falsk information och manipulerade bilder är inget nytt. Det nya är däremot hur enkelt, snabbt och billigt det har blivit att skapa övertygande material och information i stor skala. Generativ AI kan skapa falska men trovärdiga bilder, videor, text och röster.

Att du ser eller hör något idag är inte längre ett bevis för att det har hänt.

AI-drivna hot som exempelvis deepfake-bedrägerier har ökat explosionsartat på senare år. Tidigare avslöjades blufförsök ofta av ett dåligt språk, stavfel eller att det var uppenbart att innehållet var manipulerat. Idag är det billigt och enkelt att skapa personligt, korrekt och trovärdigt innehåll i stor skala med generativ AI:s hjälp. Att öka kunskapen om källkritik är därför en viktig skyddsåtgärd.

Men en allmän misstro är inte lösningen.

Istället handlar det om att vara källkritisk: fråga dig om situationen är rimlig, om du har tillräckligt med information för att vara säker och om den går att verifiera.

Källtillit

I ett allt större informationsflöde, som även innehåller desinformation, är det omöjligt att källgranska allt man ser. Vi har heller inte tillräckligt med bakgrundskunskap för att kunna vara källkritiska mot allt.

Därför har behovet av källtillit vuxit.

Källtillit är ett komplement till källkritik och handlar om att hitta källor som det är rimligt att lita på, exempelvis en tidningsredaktion, ett forskningsinstitut eller en myndighet.

Observera att det inte handlar om att välja ut några källor och sedan lita blint på dem. Istället bör man hitta källor som har en metod för att värdera påståenden, exempelvis vetenskaplig metod eller journalisters yrkesetiska regler. Tänk på att även seriösa källor kan ha fel.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
1 oktober 2026