Fortifikationsverket föreslår regelförenklingar för en snabbare tillväxt

Under måndagen överlämnade Försvarsmakten sina samlade överväganden om det militära försvarets fortsatta utformning till regeringen. Underlaget har tagits fram i nära samverkan med flera myndigheter, däribland Fortifikationsverket.

I underlaget, som tar sin utgångspunkt i försvarsbeslut 2024, framgår Försvarsmaktens bedömning av hur Sveriges militära förmåga ska stärkas och hur Natos förmågemål ska uppnås.

Vi ställer oss positiva till Försvarsmaktens överväganden, och särskilt att infrastrukturen tydligt lyfts fram som en av nyckelfaktorerna för en snabbare tillväxt av försvarsförmåga, säger Caroline Reuterskiöld Wall, Fortifikationsverkets chefsjurist.

Det Fortifikationsverket framför allt vill betona i Försvarsmaktens underlag är vikten av att materiel, personal och infrastruktur hålls samman som en helhet, liksom att befintliga regelverk riskerar att hämma den infrastrukturella tillväxten.

Vi ser att lättnader i regelverket – till exempel inom plan- och bygglagen, upphandling, miljöbalken och skyddade områden och riksintressen – skulle bidra till snabbare tillväxt inom infrastrukturområdet, säger Caroline Reuterskiöld Wall.

I sitt underlag till regeringen föreslår Fortifikationsverket en rad åtgärder för att öka tillväxttakten av infrastruktur, bland annat:

• Regelförenklingar inom miljöprövningar, detaljplaner, bygglov och andra tillståndsprocesser.
• Översyn av Fortifikationsverkets finansieringsmodell.
• Fortsatt användning av standardiserade lösningar och typbyggnader.
• Utveckling av den strategiska planeringen och samarbetet med näringslivet.

Vissa åtgärder kan vidtas redan nu för att öka leveranstakten av infrastruktur:

• Överväga införhyrningar och förvärv i väntan på permanenta lösningar.
• Planering av materielanskaffning måste åtföljas av infrastrukturplanering.
• Ökad samordning mellan myndigheterna.

Bakgrund

I slutet av september gav regeringen i uppdrag till Försvarsmakten att tydliggöra vilka åtgärder som är mest angelägna för att Sverige ska kunna uppfylla de förmågemål och prioriteringar som Nato har fastställt. Uppdraget skulle redovisas inom anslagsnivåerna 3,1 respektive 3,5 procent av BNP. Övervägandena tar sin utgångspunkt i försvarsbeslut 2024 och i gällande styrningar. Arbetet har benämnts ÖB militära råd och är Försvarsmaktens svar till regeringen. Underlaget redovisades 24 november, tillsammans med underlag från andra myndigheter, däribland Fortifikationsverket. Underlaget ingår nu i regeringens fortsatta beredning.