Stärkt totalförsvar

De senaste försvarsbesluten har inneburit stora satsningar på att stärka Sveriges totalförsvar. Det övergripande målet är att säkerställa att Sverige har förmåga att försvara landet mot väpnat angrepp och värna landets säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Gotlands strategiska läge

Den försvarspolitiska inriktningen för Sveriges försvar 2016-2020 fokuserade på åtgärder för att stärka den svenska försvarsförmågan och öka den operativa förmågan i krigsförbanden. Planeringen för totalförsvaret skulle återupptas som ett första steg i att återuppbygga det civila försvaret.

Gotlands viktiga strategiska läge i Östersjöområdet pekades ut som särskilt viktigt för det svenska försvaret i och med det försämrade säkerhetspolitiska läget. Detta innebar att Fortifikationsverket fick i uppdrag att bygga ett nytt regemente på Tofta på Gotland. Byggnationerna inleddes 2018. Läs mer om utvecklingen av Gotlands regemente.

Återetablering av regementen

Det senaste försvarsbeslutet Totalförsvar 2021-2025 beskriver ett ytterligare försämrat omvärldsläge i vårt närområde och Europa där ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot landet. Det civila försvaret och det militära försvaret behöver utvecklas samordnat och det bör finnas en sammanhängande planering för totalförsvaret. Det beslutades även att ett antal nya regementen ska etableras. De regementen som återetableras är:

• Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur
• Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg
• Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala
• Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn
• Dalregementet (I 13) i Falun
• Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå med utbildningsdetachement i Östersund.

Återetableringen av de här regementena innebär att helt nya etableringar ska byggas i Falun, Kristinehamn, Sollefteå och Östersund.

Sveriges medlemskap i Nato

Mot bakgrund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fattade regeringen, med ett brett stöd i riksdagen, den 16 maj 2022, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 undertecknade samtliga Natoländer anslutningsprotokollet för Sverige och den 7 mars 2024 blev Sverige medlem. Nu pågår integrering i Natos politiska och militära strukturer.

Allvarstid

I juni 2023 presenterade Försvarsberedningen den säkerhetspolitiska rapporten Allvarstid som kommer ligga till grund för nästa års försvarsbeslut, som ska gälla 2025-2030. I rapporten beskrivs ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge med krig i Europa. Ryssland utgör det allvarligaste och mest direkta hotet mot europeisk och svensk säkerhet på både kort och lång sikt. Hotet inbegriper såväl militära som icke-militära medel. Sverige ska bidra solidariskt och pragmatiskt till hela Natos säkerhet som medlemsland. Sverige förväntas kunna upplåta territorium, bland annat genom att utgöra ett uppmarsch- och basområde samt tillhandahålla försörjnings- och transiteringsområden för allierades styrkor.