Gå till innehåll

Frågor och svar

Här hittar du korta förklaringar av vanliga begrepp inom informationssäkerhet, AI och informationspåverkan.

Vad betyder egentligen desinformation, deepfake och phishing? Och vad är skillnaden mellan misinformation och desinformation? Här har vi samlat korta förklaringar av några vanliga begrepp som kan vara bra att känna till för att kunna förstå, värdera och hantera information på ett säkert sätt.

Att rätt person ska få rätt information (konfidentialitet), informationen ska vara korrekt (riktighet) och den ska finnas när den behövs (tillgänglighet).

Ett försök att påverka människors uppfattningar, beslutsfattares beslut, opinioner eller beteenden genom information. Informationspåverkan är en strategi som innehåller metoder som exempelvis propaganda, manipulation av sociala medier, falska konton och desinformation.

Falsk eller vilseledande information som sprids avsiktligt i syfte att lura människor, skapa oro eller få dem att fatta vissa beslut.

Falsk eller felaktig information på grund av missförstånd, slarv eller misstag utan avsikt att vilseleda.

Artificiell intelligens är teknik som gör att datorer kan utföra uppgifter som vanligtvis förknippas med mänsklig intelligens. Exempel på uppgifter är problemlösning, lärande, planering, språkförståelse, perception, och förmågan att röra sig eller manipulera objekt.

En form av artificiell intelligens som kan producera nytt innehåll i form av text, bilder, ljud eller video på kort tid. Tekniken kan till exempel skapa realistiska nyhetsartiklar, bilder eller deepfakes.

En bild, video eller ljudinspelning som har skapats eller manipulerats med hjälp av AI för att få det att se ut eller låta som att en person säger eller gör något som aldrig har hänt.

En chatbot är ett datorprogram som du kan prata eller chatta med, nästan som om det vore en riktig människa. I stället för att klicka på menyer eller knappar skriver eller säger du vad du vill. Programmet tolkar ditt meddelande och skapar ett svar utifrån mönster som det har lärt sig från stora mängder text.

Att människor tenderar att tro på information som bekräftar det man redan tror på. Vi övervärderar ständigt information som bekräftar vår egen världsbild.

En förkortning av robot. Ett datorprogram som utför automatiserade och repetitiva uppgifter på internet mycket snabbare än en människa. Kan gömma sig bakom uppenbart AI-genererade profilbilder med få följare, dåligt eller uppenbart maskinöversatt språk eller intetsägande profiler med nummer och slumpade bokstäver i profilnamnet.

Den instruktion eller fråga man ställer till chattboten. En dåligt formulerad prompt kan få AI-chattboten på fel spår.

Nätfiske är försök att lura någon att lämna ut känslig information, till exempel lösenord, bank- eller personuppgifter. Sker ofta genom ett falskt mejl, SMS eller meddelande som ser ut att komma från en bank, ett företag eller någon du känner.

Riktat nätfiske, det vill säga nätfiske som riktar sig till en specifik person. Uppfattas ofta som trovärdigt eftersom meddelandet kan innehålla personlig information som kan ha inhämtats via sociala medier.

En förkortning av voice phishing. Innebär att en angripare använder en AI-genererad röst för att få dig att tro att du pratar med någon du litar på. Syftet är att lura av dig pengar eller information.

En AI-teknik som skapar en digital kopia av en persons röst med hjälp av ett kort ljudprov.

En förkortning av sms och phishing som är en typ av nätfiske där bedragare skickar falska sms för att stjäla personlig information, lösenord eller bankuppgifter. Sms:en innehåller en länk som leder till en falsk webbplats som liknar den äkta tjänsten.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
1 oktober 2026