Att söka källkritiskt med AI

Det blir allt vanligare att fråga AI-tjänster i stället för att googla. Och när du googlar visas numera en AI-översikt högst upp i sökresultatet. Men AI svarar ofta fel trots att den låter tvärsäker. Så hur hanterar du källkritiken?

Vårt sätt att söka information håller på att förändras. I stället för att klicka oss fram bland länkar har vi nu istället AI-genererade texter att ta ställning till. Men vad är det egentligen som händer när vi får AI-genererade svar?

Medan vanliga sökmotorer sparar information från nätet i ett register och visar en lista på var du kan läsa den, försöker AI-tjänster i stället att sammanställa information från flera källor och sedan ge ett färdigt svar i hela meningar. Den hjälper oss också gärna vidare.

I praktiken gör AI mycket av det arbete vi tidigare gjorde själva: formulerar om sökfraser, jämför information och sammanfattar. I stället för att peka var informationen finns, ger AI oss svaret på frågan direkt. Det innebär att den automatiserar en stor del av det manuella sökarbetet som kan vara ganska tidkrävande.

AI ger ofta felaktiga svar

Svaren är ofta välformulerade, sammanhängande och tvärsäkra och just därför kan de vara svåra att förhålla sig kritisk till. Men AI-tjänster kan ha fel trots att de kan vara bedrägligt förtroendeingivande. En rapport från europeiska radio- och tv-unionen EBU (2025) visar att AI-tjänster ofta ger felaktiga svar på samhällsfrågor. 45 procent av svaren innehöll allvarliga fel.

Det är viktigt att komma ihåg att AI-tjänsterna inte vet vad som är sant eller falskt, och att de kan ge svar som låter rimliga men som ändå är fel. De är tränade på att förutsäga vilket ord som sannolikt kommer härnäst, baserat på enorma mängder text men saknar en egen förståelse av världen. 

Ett återkommande fel är att chattbotar ofta inte skiljer mellan fakta och åsikter och att informationen inte längre är aktuell.

För att få en uppfattning om hur AI bygger ihop sina svar kan du testa att ställa frågor om ett ämne som du själv behärskar väldigt väl. Då märker du om svaren du får inte riktigt stämmer, eller rentav är helt felaktiga.

Nöj dig inte med det första svaret. AI formulerar ofta svar som låter övertygande, men det betyder inte att de alltid är korrekta eller kompletta. Därför är det viktigt att ställa följdfrågor, till exempel be om källor och länkar och faktiskt gå igenom dem för att säkerställa att informationen är korrekt.

Fråga varför, be om motivering eller be AI utveckla sitt resonemang. Var inte rädd för att ställa följdfrågor – du kan be AI förklara på ett annat sätt eller förtydliga sitt svar.

Vad kan hända om vi använder felaktig information från AI i arbetet?

Om AI används för att exempelvis sammanfatta tekniska manualer, säkerhetskrav eller bygginstruktioner kan allvarliga fel uppstå. Eftersom AI:n kan feltolka specifika krav eller förvränga sifferuppgifter, ökar risken för arbetsplatsolyckor och strukturella fel i konstruktioner.

Dessutom får sådana felaktigheter kostsamma konsekvenser i byggprocessen, såsom felaktiga materialbeställningar, omfattande försenade byggnationer och svåråtgärdade konstruktionsfel som inte alls motsvarar ursprungliga krav och önskemål.

Checklista: Sök källkritiskt med AI

• Rimlighet. Verkar informationen rimlig eller är den osannolik? När skapades informationen? Är den fortfarande aktuell och relevant? Går informationen att verifiera?
• Ställ följd- och motfrågor. Nöj dig inte med första svaret. ”Varför?”, ”hur vet du det?” och ”finns det andra perspektiv?”. Be AI utveckla, resonera och förklara igen. Våga vara dum och obekväm. Be om enklare förklaringar eller säg ifrån om svaret låter konstigt. Att fråga AI är enkelt, men att ställa bra följdfrågor är svårare.
• Avsändare. Vem ligger bakom informationen? Är avsändaren verkligen den som den utger sig för att vara? Eller är det en bot? Har avsändaren levererat bekräftad information tidigare? Be AI redovisa vilka källor som använts – och kolla dem. Finns det kontaktinformation och länkar som fungerar? Finns det trovärdiga källhänvisningar?
• Oberoende. Vill någon lura, sälja, övertyga eller få dig att agera? Finns det någon som tjänar på att du använder informationen och sprider den vidare? Består sökträffarna av fakta eller åsikter? Har du hittat ursprungskällan eller endast återberättelser? Har flera olika källor bekräftat informationen? Komplettera myndighetsinformation med olika sociala medier med TV, traditionella medier, poddar och andra informationskällor.