Västernorrlands regemente (I 21) med Jämtlands fältjägarkår i Östersund

Ja, arbetet fortsätter i enlighet med det förra försvarsbeslutet. I samband med att regeringen presenterade sin totalförsvarsproposition för 2025-2030 har vissa missförstånd uppstått, vilket grundar sig på att begreppen krigs- och grundorganisation har blandats ihop. För I 21:s del fortsätter arbetet med de nya regementsområdena i Sollefteå och Östersund.

I försvarsberedningens rapport som presenterades i våras, nämndes upprättandet av Norrlands infanteriregemente som är en del av Försvarsmaktens krigsorganisation. När denna inte fanns med i propositionen har många tolkat det som att återuppbyggnaden av Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår (I 21) i Sollefteå och Östersund inte blir av. Detta är dock felaktigt.

I 21 är en organisationsenhet i Försvarsmaktens grundorganisation och återbyggnaden av denna fattades i det förra försvarsbeslutet (2020). Huruvida Norrlands infanteriregemente ska upprättas som en del av Försvarsmaktens krigsorganisation är något regeringen vill invänta Natos syn på.

I försvarsbeslutet 2020 fattade riksdagen beslut om sex nya regementen och flottiljer. Återetableringen av Västernorrlands regemente i Sollefteå och Östersund är en del av detta.

Det är en del av Försvarsmaktens tillväxt för att stärka försvarsförmågan i en tid med osäker omvärldsutveckling. Sollefteå och Östersund är strategiskt viktiga platser, bland annat för att säkra förbindelser till och från Norge.

Utredningsarbetet sker numera parallellt på två olika områden. Det omfattar både den först utredda platsen Torråsen samt den tillkommande platsen Grytans läger. Genom att analysera båda dessa platser parallellt skapas ett bredare beslutsunderlag inför de slutgiltiga ställningstagandena om var verksamheten bäst kan rymmas.

Utanför själva stängslet kommer man i normalfallet att ha fritt tillträde till friluftsområdet. Under byggtiden kan det dock bli tillfälliga störningar och avstängningar. Under övningar kan också vissa områden komma att avlysas.

Skidspåren kommer att vara kvar, men dragningen av dem kommer att justeras med hänsyn till planerade byggnationer. Om det på grund av byggnationerna skulle krävas finns det förutsättningar att ersätta delar av skidspåren som sedan kan nyttjas av både allmänheten och Försvarsmakten.

Det är för tidigt att säga, eftersom det fortfarande är tidigt i processen. Tidpunkten för byggstart beror på vad som sker i det pågående utrednings- och detaljplaneskedet.

Fortifikationsverkets utökade utredning kring Grytans läger har inletts och pågår under det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet. De fysiska förberedelserna och planarbetena i Torråsen har tillfälligt pausats under tiden som de olika alternativen och de ekonomiska förutsättningarna analyseras. Utredningen kommer att fortlöpa tills tillräckliga underlag har säkrats.

Fortifikationsverket undersöker förutsättningarna på Torråsen och Grytans läger utifrån olika aspekter, det handlar till exempel om ekonomi, befintlig infrastruktur, logistik och markförhållanden.

Processen sker i nära samverkan med Försvarsmakten och andra myndigheter. Berörda parter, markägare och verksamheter i områdena behöver inte vidta några åtgärder i nuläget, utan kommer att bli kontaktade eller få specifika kallelser allt eftersom processen fortskrider.

Planansökan omfattar cirka 70 hektar, men den preliminära storleken på regementsområdet är cirka 50 hektar. I dagsläget finns ingen exakt siffra fastställd.

I dagsläget är ingen expansion beslutad, men om behovet skulle uppstå planerar vi för möjligheten att kunna bygga ut till brigadutbildningsplattforms storlek, det vill säga utbildning av cirka 850 värnpliktiga per år.

Vi hyr bland annat tillfälliga lokaler av Frösö Park på Frösön, vilket är före detta F 4:s kaserner. Det som hyrs används till kontorsutrymmen och förläggning för värnpliktiga.